Jag var på kalas igår, hos min lillebror.
Och där serverades det en tvärgod smörgåstårta, som jag smällde i mig två enorma bitar av. Och efter ytterligare kakor, godis och en stor bit marängtårta så gick jag in i mitt livs värsta mat-koma NÅGONSIN – jag däckade i soffan där jag satt/låg.
När jag vaknade igen så var det dags att åka hem från kalaset.
Och vi fick änna med oss en nästintill halv smörgåstårta hem. Och av den blev det rejält med fyllemat inatt och bakfyllemat idag.
Och jag vet inte om ni kan relatera till det här, men den där smörgåstårtan var som rena rama heroininjektioner för mig. Och nu har jag ingen ”dos” kvar av tårtan, så jag har liksom börjat gå in i en fet abstinens här hemma. Svettningar, darrningar och känslor av galenskap då det ju inte finns nåt mer kvar av mitt tårt-knark.
Jobbigt läge alltså.
… Men så i fredags så blev jag av en gitarrspelande tjejkompis tillfrågad att skriva en låt åt henne. Och smickrad som jag blev så sa jag såklart ja. Och så tänkte jag mig först att skriva en engelsk låt om en komplicerad kärleksrelation.
Men nu börjar det mer luta åt att jag ska skriva en engelsk låt om förlorad kärlek. Det finns bara ett stort problem:
VAD i HELVETE rimmar på ”smorgoosetoarta”?!
Frigolitmannen 